Vasaloppet
Typ av helgdag: Sport
Observationsdatum: Första söndagen i mars
Där firas: Mellan Mora och Sälen, Sverige
Symboler och seder: Blåbärssoppa, Barnlopp, Damlopp, Vasaloppsmuseet
URSPRUNG
Idén till det som nu är världens största längdskidlopp kom från en svensk tidningsredaktör vid namn Anders Pers. Han ville ha en händelse som skulle fira den heroiska insatsen av Gustav Eriksson Vasa, en ung svensk som försökte övertala sina landsmän att göra uppror mot sina danska härskare på 1500-talet och satt fängslad i Danmark för sina insatser. När han rymde från fängelset 1520 begav han sig norrut till Mora, där han hoppades hitta några män som skulle ansluta sig till hans uppror. Tyvärr var Moras män inte intresserade, och för att undvika att bli återerövrade av danskarna begav sig Vasa på sina skidor till Norge. Strax efter att han lämnat, omprövade männen i Mora och beslutade att Vasa hade rätt. De skickade sina två snabbaste åkare för att komma ikapp honom, vilket de lyckades med i Sälen. De tre männen åkte sedan tillbaka till Mora – en sträcka på mer än nittio kilometer (cirka femtiofem miles) – och organiserade en armé som förde en två och ett halvt år lång strid mot de styrande danskarna. När allt var över 1523 blev Gustav Erkisson Vasa nationalhjälte och kung av Sverige.
Pers ville ha ett längdskidlopp som skulle testa de tävlandes uthållighet, precis som Vasa och hans. följeslagare hade testats på 1500-talet. Det första Vasaloppet, som loppet hette, gick den 19 mars 1922 med start i Sälen och målgång i Mora. Det tog vinnaren mer än sju och en halv timme att fullfölja loppet och han fick sin trofé när han stod framför Vasas monument. Vasaloppet fortsatte att bli ett av världens mest krävande terränglopp, rankat i prestige med vinter-OS. Ett brett utbud av skidåkare tävlar under Vasaloppsveckan, inklusive små barn, fritidsåkare och elitåkare. Mer än 15 000 skidåkare från mer än trettio länder tävlar i huvudloppet, som hålls den första söndagen i mars, och det behövs 3 000 frivilliga för att driva matstationerna, som ligger längs banan med cirka tio kilometers mellanrum (se BLÅBÄRSSOPPA). Utöver det nittio kilometer långa loppet finns det ett trettio kilometer långt fritidslopp som kallas Kort Vasan, ett BARNLOPP och ett DAMELÖP. Öppet Spär är ett tvådagarslopp över den vanliga 90-kilometersbanan som gör att åkare kan tillryggalägga samma sträcka utan konkurrens. Det finns också en Halv Vasan, som introducerades 1997, som bara täcker halva Vasaloppsbanan, och en Skejt Vasan för längdskidåkare som använder den numera populära “skridsko”-tekniken. Tiden det tar för vinnaren att genomföra loppet har halverats sedan 1920-talet, med det nuvarande rekordet (satt 1998) på tre timmar, trettioåtta minuter, femtiosju sekunder.
Kanske är inget namn mer förknippat med loppet än Nils Karlsson, som vunnit Vasaloppet nio gånger. Det var 1954 innan en utlänning, Pekka Kuvaja från Finland, vann Vasaloppet, och sedan gick ytterligare sjutton år innan en norrman vann loppet. Sedan dess har det blivit ett antal utländska segrare, men det råder ingen tvekan om att svenskarna har dominerat loppet under dess åttioåriga historia. Kanske är det därför som mottot över målgrinden säger: “I våra fäders fotspår mot framtidens segrar.”
SYMBOLER OCH SANDAR
Blåbärssoppa
Blåbärssoppa är en traditionell svensk rätt som har blivit nära identifierad med Vasaloppet. Det är ett standardutbud på loppets matstationer, även om inte alla utländska tävlande njuter av smaken. Blåbär är höga i vitamin C, järn, magnesium och andra mineraler, och de är en bra källa till antioxidanter, som hjälper kroppen att bekämpa cancer, hjärtsjukdomar, artrit och effekterna av åldrande. De skidåkare som tävlar i Vasaloppet konsumerar en imponerande mängd blåbärssoppa, samt annan mat och dryck, under loppet: 128 320 liter (nästan 33 900 gallons) blåbärssoppa, 55 000 liter gröt, 1 000 liter 103,50 liter välling, bullar, 54 600 liter sportdryck, 12 500 liter buljong och 5 220 liter kaffe.
Barnlopp
Vasaloppet har gett upphov till en rad relaterade evenemang genom åren . Sedan mitten av 1980-talet har många svenska städer anordnat sina egna Vasaloppslopp i miniatyr för barn i förskola och grundskola. Banan är vanligtvis 900 meter lång och matstationer är inrättade för att servera barnen BLÅBÄRSSOPPA och alla andra Vasaloppsfavoriter.
Damlopp
Även om en kvinna klarade Vasaloppet framgångsrikt redan 1923, det var 1981 innan kvinnor fick tävla i loppet officiellt. En separat damtävling, känd som Tjej Vasan, introducerades 1988 över en trettio kilometer lång bana som går från Oxberg till Mora – samma bana som faktiskt används i rekreationsbanan Kort Vasan. Åtta tusen kvinnor får delta i Tjej Vasan, vilket gör det till världens största skidtävling för alla kvinnor. Men själva Vasaloppet förblir ett test på manlig uthållighet: Precis som amerikanska män kan fira en “stor” födelsedag genom att springa ett maraton, firar svenska män ofta sin femtioårsdag genom att delta i Vasaloppet.
Vasaloppets Museum
Ett museum för att hedra Vasaloppets historia öppnade 1994 i Mora. Dess displayer inkluderar skidor, pinnar (stavar), fotografier, texter och artiklar om loppet. Biografen visar filmer som diskuterar tidigare utmaningar, dagens skidåkning och framtida utvecklingsplaner för Vasaloppet. Det finns datorer med rasstatistik och specialutställningar som hedrar både kvinnliga och manliga mästare. Museet lockar cirka 15 000 besökare varje år.
MER LÄSNING
Van Straalen, Alice. Boken om helgdagar runt om i världen. New York: Dutton, 1986.
WEBBPLATS
Vasaloppets officiella webbplats www.vasaloppet.se
Holiday Symbols and Customs, 4th ed. © Omnigraphics, Inc. 2009
Vasaloppet
Sena februari till första söndagen i mars
Världens största längdskidlopp äger rum i Sverige den första söndagen i mars varje år. Kursen börjar på gränsen mellan Norge och Sverige, i ett enormt fruset fält utanför byn Sälen, och slutar 54 mil bort i den svenska staden Mora. Loppet fick sitt namn efter en ung svensk adelsman, Gustav Vasa, som övertalade Moraborna att hjälpa honom att driva ut danskarna 1520. Han styrde senare landet i nästan 40 år som kung Gustav I.
Mer än 8 000 man tävla i det årliga loppet, som även för den starkaste åkaren tar över fem timmar att genomföra. Eftersom de anser att detta är ett prov på sin manlighet, firar många svenska män sin 50-årsdag genom att delta i loppet. Mer än 325 000 har officiellt genomfört Vasaloppet sedan loppet blev en nationell skidfestival 1922. Många andra skidevenemang äger rum under den sista veckan i februari som leder fram till Vasaloppet.